Start › Budgetmall 2027 › Hur stor buffert behöver ni?

Hur stor buffert behöver ni?

En buffert är pengar ni snabbt kommer åt när något oväntat händer. Hur stor den bör vara beror på hur ni lever – inte på ett enda magiskt tal som passar alla.

Det säger både Konsumentverket och Finansinspektionen, med lite olika precisering. Här är vad de faktiskt skriver, och ett konkret sätt att räkna på era egna utgifter. Texten är skriven 12 november 2026 och är inte finansiell rådgivning.

Vad en buffert är till för

Konsumentverket beskriver en buffert som en summa pengar som ni enkelt ska kunna komma åt när ni behöver dem. Den gör det lättare att klara en månad med många räkningar, eller att köpa något ni verkligen behöver. Hur mycket ni behöver ha i buffert är olika för olika personer. Källa: Spara pengar – tips om olika sparformer och buffert (granskad 4 december 2025).

Myndigheten ger några exempel på när en buffert behövs: kylskåpet går sönder eller elräkningen blir extra dyr om ni har eget hus, en bilreparation eller service, ett veterinärbesök, eller ett tandläkarbesök även om ni varken har hus, bil eller husdjur.

De skiljer också bufferten från sparande till planerade köp, till exempel möbler, semestrar och julklappar. Det är två olika högar: bufferten är till det oförutsedda, julklapparna är något ni kan spara till med ett datum.

Två till tre månader – vems råd är det?

Finansinspektionen skriver: «Med en ordentlig buffert på kontot kan du hantera oförutsedda utgifter. Hur stor bufferten behöver vara beror på hur du lever och vad du klarar av att lägga undan. Du kan till exempel sikta på att spara ihop till en buffert som täcker två till tre månaders nödvändiga utgifter.» De hänvisar till Konsumentverket för hjälp att göra en budget. Källa: Fem tips för ditt sparande (senast granskad 10 december 2025).

Tre saker är värda att hålla isär:

Riktmärket är alltså ett stöd för räknandet, inte ett krav och inte ett genomsnitt.

Räkna på era nödvändiga utgifter

Börja med en vanlig månad, eller ett snitt över ett år om utgifterna hoppar. Summera det ni behöver betala för att bo, äta, ta er till jobbet eller skolan och hålla de löpande avtalen igång. Dit hör typiskt:

Lämna utanför sådant ni kan pausa om inkomsten faller bort: extra nöje, semester, merköp och själva sparandet. Sparande ska inte ingå i underlaget, eftersom bufferten just ska kunna täcka löpande utgifter om inkomsten minskar.

När ni har en månadssumma multiplicerar ni med det antal månader ni siktar på. Finansinspektionens exempel är två eller tre. Ett hushåll med osäker inkomst, eget hus, bil och husdjur kan vilja sikta högre. Ett hushåll i hyresrätt med stabil inkomst och få fasta åtaganden kan tycka att två månader räcker. Det valet kan ni bara göra själva, eller tillsammans med en budget- och skuldrådgivare.

Räkneexempel, inte ett typiskt hushåll: anta att de nödvändiga utgifterna är 25 000 kronor i månaden. Två månader blir då 50 000 kronor, tre månader 75 000 kronor. Har ni redan 20 000 kronor avsatta och kan lägga undan 2 000 kronor i månaden tar det 15 månader att nå det lägre målet, räknat utan ränta. Byt ut siffrorna mot era egna.

Var pengarna ska stå

Konsumentverket skriver att det kan vara bra att spara bufferten på ett tryggt sätt utan risk, och att ni bör kontrollera att sparkontot har insättningsgaranti. En automatisk överföring från lönen varje månad är enligt dem ett enkelt sätt att spara. De påminner också om att ett litet sparande är bättre än inget sparande.

Finansinspektionen skriver att pengar ni inte behöver de närmaste fem till tio åren kan investeras på börsen. En buffert som ska kunna användas nästa månad hör inte hemma i samma hög. Håll isär kontona så att ni inte tvingas sälja fonder just när ni behöver kontanterna.

Så bygger ni upp den utan att vänta på «hela beloppet»

Sätt ett mål i kronor utifrån räkneexemplet ovan, och ett belopp som faktiskt går att föra över varje löning. Konsumentverket råder att ni i första hand sparar till en buffert, om ni har möjlighet, och att ni kan börja med att försöka spara en del av inkomsten varje månad under ett år.

Följ upp budgeten mot utfall så att överföringen till bufferten inte bara finns på papperet. Blir det en dyr månad är det just därför bufferten finns – använd den, och börja fylla på igen.

Har ni svårt att få ihop vardagen är rätt instans kommunal budget- och skuldrådgivning, inte en större mall. Konsumentverket länkar till den hjälpen från sina sidor om ekonomi.

En uträkning utifrån era egna poster

I Budgetmall 2027 finns en buffertkalkyl som utgår från de fasta och rörliga utgifter ni själva skriver in i mallen, inte från ett påhittat genomsnitt. Ni fyller i nuvarande buffert, önskat antal månader och planerat månadssparande; mallen räknar ut målet, hur många månaders täckning ni har i dag och ungefär hur lång tid påfyllningen tar. På fliken Referensvärden finns Konsumentverkets beräknade hushållskostnader för 2026, med källa, om ni vill jämföra enskilda poster.

Ni kan prova flödet i det gratis smakprovet, som innehåller januari.

Ladda ner gratis smakprov · Budgetmall 2027, 129 kr. Fungerar i Excel, LibreOffice och Google Kalkylark. Inte finansiell rådgivning.

Källor, lästa 12 november 2026: Konsumentverket, Spara pengar (granskad 4 december 2025); Finansinspektionen, Fem tips för ditt sparande (granskad 10 december 2025); Konsumentverket, Så gör du en budget.

Texten är allmän information om myndigheternas vägledning och om hur ni kan räkna på egna utgifter. Den är inte råd om just ert sparande, era lån eller era försäkringar.

Fler guider