Start › Budgetmall 2027 › Så gör du en hushållsbudget för 2027

Så gör du en hushållsbudget för 2027

Årsskiftet är ett bra tillfälle att få grepp om vart pengarna tar vägen. En hushållsbudget är inte ett facit och inte ett sparkonto – det är en plan för inkomster och utgifter, så att ni ser om pengarna räcker och vad de går till.

Så beskriver Konsumentverket en budget (sidan granskad 14 september 2026). Den här guiden följer deras metod och visar sedan hur ni kan följa upp plan mot verkligt utfall under 2027. Den är skriven 12 november 2026.

Varför en budget hjälper

Konsumentverket skriver att en budget ger överblick över vad pengarna går till, att ni kan se om något går att ändra, att ni blir bättre förberedda på oväntade utgifter och att en plan kan minska ekonomisk stress. En budget ska gå att följa och passa era förutsättningar. Ni kan göra den för en person eller för hela hushållet – det vill säga du och de ni bor och delar utgifter med.

Ta fram räkningar och kontoutdrag för några månader bakåt innan ni börjar. Det rådet kommer också från Konsumentverket, och det sparar gissningar.

Steg 1. Skriv upp inkomsterna efter skatt

Räkna det ni faktiskt har att röra er med, alltså inkomst efter skatt. Konsumentverket nämner bland annat lön, föräldrapenning, barnbidrag, underhållsstöd eller underhållsbidrag, bostadsbidrag och bostadstillägg, arbetslöshetsersättning, studiestöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och pension.

Lägg till det som gäller just er, till exempel CSN-utbetalning under studietid. Skriv varje inkomst som ett typiskt månadsbelopp. Kommer något bara vissa månader, till exempel semestertillägg, kan ni dela beloppet på tolv eller lägga det i den månad det kommer.

Steg 2. Skriv upp utgifterna

En utgift är pengar ni gör av med. Konsumentverket föreslår att ni tittar på gamla räkningar och kontoutdrag, och nämner bland annat boende, uppvärmning och el, mat och förbrukningsvaror, hemutrustning, kläder och skor, abonnemang, försäkringar, a-kassa och fackavgift, barnomsorg och underhåll, läkarbesök, tandvård och medicin, resor, busskort och fordon, lån och skulder, sparande, nöjen och övrigt.

Lägg särskilt märke till en sak: boende, resor, tandvård och medicin hör hemma i er egen budget, även om de inte ingår i Konsumentverkets beräknade hushållskostnader. De beräkningarna täcker ungefär 40 procent av ett hushålls kostnader och lämnar bland annat boende och transporter utanför, eftersom de varierar så mycket. Källa: Vilka kostnader har ett hushåll? Använd alltså inte referensvärdena som en komplett budget.

Ett praktiskt sätt är att dela utgifterna i tre högar när ni fyller i mallen:

Fasta utgifter som ser ungefär likadana ut varje månad: hyra eller avgift, bredband, mobil, försäkringar, CSN-amortering, SL-kort eller bilkostnad, barnomsorg.
Rörliga utgifter som ni kan påverka mer från en månad till en annan: mat, nöje, kläder, övrigt.
Utgifter som inte kommer varje månad: försäkring som betalas en gång om året, fordonsbesiktning, jul, semester. Antingen splittar ni dem på tolv månader eller lägger hela beloppet i rätt månad, så att ni inte blir överraskade i december.

Sparande är också en post i Konsumentverkets utgiftslista. Vill ni att pengar verkligen ska läggas undan är det tydligare att behandla sparande och buffert som en planerad överföring, inte som «det som råkar bli över».

Steg 3. Räkna ihop och ändra det som går att ändra

När inkomster och utgifter är summerade ser ni om pengarna räcker. Konsumentverket skriver att nästa steg är att fundera på om ni kan eller vill ändra något – öka inkomsterna eller minska någon utgift – och att ändringen ska vara möjlig för er att göra. Därefter gör ni en ny budget med det önskade läget. Det är planen ni sedan följer.

Följ upp: budget mot utfall

Konsumentverket kallar uppföljningen för att jämföra hur mycket ni tänkt använda med hur mycket ni faktiskt använt, och fråga om det gick som planerat. Det är den delen många släpper i februari. Ett enkelt arbetssätt för 2027 är:

Fyll i budgeten för januari innan månaden börjar. Använd samma budget som utgångspunkt för övriga månader, och skriv över enskilda månader när ni vet att något blir annorlunda, till exempel semester.
Fyll i utfallet när räkningen kommer, eller en gång i veckan från kontoutdraget. Ni behöver inte kvittera varje kvitto samma kväll.
En månad med en dyr elräkning betyder inte att budgeten är oduglig; den visar var ni behöver mer utrymme eller mer buffert.

Vad ni kan luta er mot inför 2027

Konsumentverket publicerar varje år beräknade hushållskostnader som referensvärden, inte som statistik över vad hushåll faktiskt spenderar. De skriver att nya beräkningar kommer i mitten av november varje år. Källa: Vilka kostnader har ett hushåll? Den 12 november 2026 gäller de publicerade beräkningarna fortfarande år 2026. När 2027 års tal kommer kan ni byta referens, men er egen budget ska ändå byggas på era räkningar.

Hur ni använder referensvärdena mer i detalj finns i ett separat inlägg: Konsumentverkets hushållskostnader – så använder du dem i budgeten.

Gratis verktyg från Konsumentverket – och en mall om ni vill ha uppföljning i kalkylark

Konsumentverket har en kostnadsfri budgetkalkyl och ett budgethäfte med månadsbudget, årsöversikt och deras exempel på hushållskostnader. De är ett bra ställe att börja.

Vill ni i stället ha en färdig svensk mall för hela 2027 i Excel, LibreOffice eller Google Kalkylark, med budget mot utfall varje månad, sparmål, skulder och en buffertkalkyl, finns Budgetmall 2027. Ni kan först ladda ner ett gratis smakprov med januari.

Prova januari utan att betala. Ladda ner det gratis smakprovet. Hela mallen för tolv månader kostar 129 kr och finns på Payhip. Digital nedladdning, inga makron, för personligt bruk. Inte finansiell rådgivning.

Behöver ni mer stöd än en mall finns kommunal budget- och skuldrådgivning. Konsumentverket länkar till den från sin budgetsida.

Texten är skriven 12 november 2026. Den är allmän information, inte rådgivning om just er ekonomi. Kontrollera alltid aktuella uppgifter hos Konsumentverket.